Nämndemansgården invigdes som Hvens hembygdsgård 30/8 1991 av landshövding Bertil Göransson. Gården avstyckades från Tuna by och flyttades till sin nuvarande plats i samband med skiftena på 1790-talet.Då gården började byggas var Pehr Otto Tausson, arrendatorn på Kungsgården, ägare. Han bodde aldrig själv på gården utan arrenderade ut den.1817 köptes gården av 0la Pehrsson och hans hustru Boel Nilsdotter. Därmed kom gården att tillhöra den släkt som under ferm generationer varit dess ägare.När Ola och Boel köpte gården var den helt förfallen. De renoverade först den länga som idag kallas "GAMMEL-BOELS HUS", den äldsta delen av gården.De startade med ett "VÄGGARUMSHUS" eller "KLINEHUS". Stockar lades i rutor och i dem sattes ribbor som flätades med långhalm. Ytterst "klintes" lervälling på. Taket var av halm och golvet av jord och lera. Golvet stampades slätt och fint av fåren. I huset bodde såväl människor som husdjur. 1825 byggdes nästa länga som kallas "PORTA-LÄNGAN". "SVAMMEL-BOELS HUS" har förändrats genom årens lopp. En vägg är t.ex. uppförd av soltorkat tegel. 1870 byggdes 'TVÅVÅNINGSHUSET" (STALLET) med tre små rum på gaveln. Dessa rum kallades' UNDANTAGET dit de gamla flyttade då den yngre generationen övertog gården. Utanför sträcker sig det stora loftet över stal-längan.Med tiden blev "GAMMEL-BOELS hus" för trångt varför man byggde ett nytt boningshus. Det användes ända tills förra ägaren flyttade 1991. På 1910-talet kom glasverandan till. |
|||||||||||||||
| Nästa ägare blev Boels och Olas son Bengt Olsson och hans hustru Kjersti. Därefter, år 1879, tog deras son Nils Peter Bengtsson över. Därpå efterträdde deras son, Ernst Bengtsson, sin far på gården under 1920-talet och brukade den fram till 1960. Han var även nämndeman vid Rönneberga Onsjö och Harjagers Domsaga, sedan dess har gården kallats "Nämnde-mansgården". Från 1960 fram till 1991, då den såldes till hembygdsföreningen, har gården tillhört Ernst Bengtssons dotter Boel Bengtsson. Köpvillkoren var att den skulle användas till hembygds-gård och hembygdsmuseum. Tidigare kallades även gården "Karhojagården". Namnet fick den efter öns södra udde KARHOJA" (KARLSHÖGA). Det var där "KALLES HÅLA", fanns en gång. Enligt en gammal sägen bodde en gång en sjörövare på Hven vid namn Karl Severin, en tidigare kapten som kommit i klammeri med rättvisan. Han blev förälskad i prästens dotter och kärleken var besvarad. Prästen försökte på alla sätt skilja dem åt men kärleken var för stark och till slut fick prästen ge med sig och viga dem. Vigseln ägde rum i Karl Severins hem; "KALLES HÅLA". När prästen kom dit bands en bindel för hans ögon och då den togs bort efter vigseln var dottern borta. Severin hade tagit sin brud och seglat till Gotland. Och prästen fick aldrig mer se sin dotter igen. | |||||||||||||||
| Boningshuset byggdes 1855. Från köksingången kommer vi in i ett stort ytterkök, som även användes till brygghus. En stor murad bryggkittel dominerar rummet, som har ett vackert gammalt stengolv med en fördjupning i stensättningen för avloppsvattnet. Kung Oskar II:s årliga harjakter på Hven är mycket omtalade. Han hade ofta flera kungligheter i sitt följe. Jaktsällskapens naturliga samlingspunkt var Kungsgården, men under närnndeman Bengtssons tid gjordes det till en vana att bjuda jaktsällskapet på middag i Stora Salen på Nämndemansgården. Måltiden bestod bl.a. av ärtsoppa som tillagades i brygghuset. Till höger om ytterköket, som användes som brygghus, finns ett stort skafferi och två kammare, som varit pig- och drängkammare. På senare år har ett av rummen använts till vävkammare. På ytterkökets andra sida ligger det "vanliga" köket. Genom köket kommer man sedan in i "STUAN" som har en gjutjärnsugn. "STUAN" går tvärs igenorn huset och har fönster på båda sidor. Från detta rum leder en dörr till sängkarnmaren och en dörr till förstugan innanför huvudingången. Genom förstugan kommer man in i "salen". Trots att det var här jaktmiddagarna i december ägde rum fanns det ingen eldstad, men jägarna var bra klädda och för övrigt fick mat och dryck värma. Gården är byggnadsrninne sedan 1974 samt en till gården hörande pilevall. | |||||||||||||||
|
Redigering: Nina Björkman Foto: Sayed Khatib Teckningar: Rune Wenliden
Update 2000-04-12 Johan Runeberg |